SAOL
publicerad: 2015
sonata
son·ata
[‑a`ta]
substantiv
~n sonator • sonatliknande komposition från barocktiden
| Singular | |
|---|---|
| en sonata | obestämd form |
| en sonatas | obestämd form genitiv |
| sonatan | bestämd form |
| sonatans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| sonator | obestämd form |
| sonators | obestämd form genitiv |
| sonatorna | bestämd form |
| sonatornas | bestämd form genitiv |
SAOB
Sökningen på sonatan i SAOB gav inga svar.