SAOL

publicerad: 2015  
sorterare
sort·­er·­are [‑e`r‑] substantiv ~n; pl. ~, best. pl. sorterarna sortera 1
Singular
en sorterareobestämd form
en sorteraresobestämd form genitiv
sorterarenbestämd form
sorterarensbestämd form genitiv
Plural
sorterareobestämd form
sorteraresobestämd form genitiv
sorterarnabestämd form
sorterarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
sorterare sorteraren, plural sorterare, bestämd plural sorterarna
sort·er·ar·en
substantiv
[-e`r-] äv. [-e´r-]
● person som (yrkes­mässigt) sorterar
○ äv. om redskap för sortering
brevsorterare; potatissorterare
belagt sedan 1730
Till SO

SAOB