SAOL
publicerad: 2015
späka
späka
verb
späkte späkt • kuva begär hos kroppen: späka sin kropp
Finita former | |
---|---|
späker | presens aktiv |
späks (späkes) | presens passiv |
späkte | preteritum aktiv |
späktes | preteritum passiv |
späk | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att späka | infinitiv aktiv |
att späkas | infinitiv passiv |
har/hade späkt | supinum aktiv |
har/hade späkts | supinum passiv |
Presens particip | |
späkande | |
Perfekt particip | |
en späkt + substantiv | |
ett späkt + substantiv | |
den/det/de späkta + substantiv |
späka sig
• undertrycka sina drifter och behov
Ordform(er)späka sig
SO
publicerad: 2021
späka
späkte späkt, presens späker
verb
●
något ålderdomligt
undertrycka sina drifter och behov; vanligen av religiösa skäl
späka något
späka sin kropp
belagt sedan början av 1500-talet (Ett forn-svenskt legendarium);
fornsvenska späkia; bildn. till
2spak!!
späkaspäkande, späkning