SAOL

publicerad: 2015  
spoling
spol·ing substantiv ~en ~ar ⟨vard., nedsätt.⟩ o­erfaren ung man
Singular
en spolingobestämd form
en spolingsobestämd form genitiv
spolingenbestämd form
spolingensbestämd form genitiv
Plural
spolingarobestämd form
spolingarsobestämd form genitiv
spolingarnabestämd form
spolingarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
spoling spolingen spolingar
spol·ing·en
substantiv
spo`ling
var­dagligt; ned­sättande oerfaren (men själv­säker) ung man
en ung spoling
belagt sedan 1825; till sv. dial. spole 'lång, smal pojke'; samma ord som spole

SAOB