SAOB
publicerad: 1989
STIPPLA, v.; anträffat bl. ss. vbalsbst. -ING.
Ordformer
(stipl-)
Etymologi
konst. slå in punkter i stippelform l. gravyrplåt för stippelgravyr; jfr STIPPEL 1, 2. Till metallstifternas inslående eller stipling .. tjenar, så att de icke må böja sig, en puns af jern eller messing som kallas stippeljern. Eneberg Karmarsch 1: 251 (1858).