SAOL
publicerad: 2015
strävan
sträv·an
substantiv; best. ~; i pl. används strävanden • till 1sträva 1: en strävan
Singular | |
---|---|
en strävan | obestämd form |
en strävans | obestämd form genitiv |
strävan | bestämd form |
strävans | bestämd form genitiv |
Plural | |
strävanden | obestämd form |
strävandens | obestämd form genitiv |
strävandena | bestämd form |
strävandenas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
strävan
bestämd form strävan, utrum; som plural kan användas strävanden
sträv·an
substantiv
●
det att sträva efter något
strävan (att+verb)
strävan (efter/till något/att+verb)
strävan (efter något)
strävan (efter att+verb)
strävan (till något)
strävan (till att+verb)
strävan efter jämlikhet; en strävan från båda parter att fördjupa samarbetet
belagt sedan 1805