SAOL

publicerad: 2015  
strejka
strejka verb ~de ~t • lägga ner arbetet; sluta fungera
Finita former
strejkarpresens aktiv
strejkaspresens passiv
strejkadepreteritum aktiv
strejkadespreteritum passiv
strejkaimperativ aktiv
Infinita former
att strejkainfinitiv aktiv
att strejkasinfinitiv passiv
har/hade strejkatsupinum aktiv
har/hade strejkatssupinum passiv
Presens particip
strejkande
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
strejka strejkade strejkat
verb
strej`ka
● genom­föra strejk
någon strejkar
flyg­ledarna strejkade för högre löner
○ äv. i fråga om annan vägran el. protest
hungerstrejka; matstrejka
○ äv. bildligt om apparat eller dylikt inte fungera
han fick ta bussen för bilen strejkade
belagt sedan 1871
strejkastrejkande, strejk
Till SO

SAOB