SAOL

publicerad: 2015  
strila
strila verb ~de ~t låta rinna i fina strålar
Finita former
strilarpresens aktiv
strilaspresens passiv
striladepreteritum aktiv
striladespreteritum passiv
strilaimperativ aktiv
Infinita former
att strilainfinitiv aktiv
att strilasinfinitiv passiv
har/hade strilatsupinum aktiv
har/hade strilatssupinum passiv
Presens particip
strilande

SO

publicerad: 2021  
strila strilade strilat
verb
stri`la
1 rinna i fina strålar
något strilar (någonstans)
ett ljud­löst strilande sommarregn; hon lät dusch­vattnet strila över an­siktet
belagt sedan 1713; sv. dial. strila; till 1stril!!
2 låta rinna i fina strålar
någon strilar något (på/över något)
någon strilar något (något)
någon strilar något (över något)
han strilade vatten över plantorna
belagt sedan 1679
strilastrilande, strilning, 2stril

SAOB