SAOL
publicerad: 2015
strila
strila
verb
~de ~t • låta rinna i fina strålar
Finita former | |
---|---|
strilar | presens aktiv |
strilas | presens passiv |
strilade | preteritum aktiv |
strilades | preteritum passiv |
strila | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att strila | infinitiv aktiv |
att strilas | infinitiv passiv |
har/hade strilat | supinum aktiv |
har/hade strilats | supinum passiv |
Presens particip | |
strilande |
SO
publicerad: 2021
strila
strilade strilat
verb
1
rinna i fina strålar
något strilar (någonstans)
ett ljudlöst strilande sommarregn; hon lät duschvattnet strila över ansiktet
belagt sedan 1713;
sv. dial. strila; till
1stril!!
2
låta rinna i fina strålar
någon strilar något (på/över något)
någon strilar något (på något)
någon strilar något (över något)
han strilade vatten över plantorna
belagt sedan 1679