SAOL
publicerad: 2015
studsa
studsa
[stut`sa]
verb
~de ~t • låta träffa underlag och därefter röra sig tillbaka i ungefär samma riktning: studsa bollen; bollen studsar bra
| Finita former | |
|---|---|
| studsar | presens aktiv |
| studsas | presens passiv |
| studsade | preteritum aktiv |
| studsades | preteritum passiv |
| studsa | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att studsa | infinitiv aktiv |
| att studsas | infinitiv passiv |
| har/hade studsat | supinum aktiv |
| har/hade studsats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| studsande | |
| Perfekt particip | |
| en studsad + substantiv | |
| ett studsat + substantiv | |
| den/det/de studsade + substantiv | |
SAOB
Sökningen på studsas i SAOB gav inga svar.