SAOL

publicerad: 2015  
styng
styng substantiv ~et; pl. ~ 1 sting, stick: ​känna ett styng i hjärtat2 stygn3 en insekt
Singular
ett styngobestämd form
ett styngsobestämd form genitiv
styngetbestämd form
styngetsbestämd form genitiv
Plural
styngobestämd form
styngsobestämd form genitiv
styngenbestämd form
styngensbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
styng stynget, plural styng, bestämd plural styngen
styng·et
substantiv
1 (smärtsam upp­levelse av) in­förande av något vasst i hud
SYN. 2stick 1, sting 1, stygn 2
ett styng av smärta
○ ofta bildligt om psykologisk upp­levelse som liknar fysisk smärta
hon kände ett litet styng av svart­sjuka; han känner ett styng i hjärtat varje gång han tänker på henne
belagt sedan 1344 (stadga utfärdad av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska stiunger, styng 'styng; håll'; till stinga
2 stygn med nål och tråd
belagt sedan 1657
3 typ av humle­lik fluga som parasiterar på hov­djur el. t.ex. på gnagare och har­djur, och kan orsaka våldsam irritation, katarr, bulor eller dylikt
styngfluga; häststyng; oxstyng; renstyng
styngets ägg fästs vid hår­strån eller på huden på värddjuret
belagt sedan 1747
Till SO

SAOB