SAOL
SAOB
publicerad: 1998
SVABBIG svab3ig2, adj. -are. adv. (mera tillf.) -T.
Etymologi
(ngt vard.) om hand: (stor o.) köttig l. svampig; äv. om l. i fråga om ngns kropp l. hull: lös o. sladdrig (i hullet); jfr SVABBLIG o. SKVABBIG. Jakobson .. fattade båda hennes små magra händer i sina stora, svabbiga. Hedenstierna Durm. 82 (1892). Händerna .. voro stora och svabbiga. Gyllensten ModMyt. 73 (1949). Den svabbiga kvinnan med de extravaganta solglasögonen. Idun 1951, nr 43, s. 48.