SAOL
publicerad: 2015
svalka
1svalka
substantiv
~n • svalhet
| Singular | |
|---|---|
| en svalka | obestämd form |
| en svalkas | obestämd form genitiv |
| svalkan | bestämd form |
| svalkans | bestämd form genitiv |
2svalka
verb
~de ~t • göra svalare: ett svalkande bad
| Finita former | |
|---|---|
| svalkar | presens aktiv |
| svalkas | presens passiv |
| svalkade | preteritum aktiv |
| svalkades | preteritum passiv |
| svalka | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att svalka | infinitiv aktiv |
| att svalkas | infinitiv passiv |
| har/hade svalkat | supinum aktiv |
| har/hade svalkats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| svalkande | |
| Perfekt particip | |
| en svalkad + substantiv | |
| ett svalkat + substantiv | |
| den/det/de svalkade + substantiv | |