SAOL

publicerad: 2015  
synd
1synd substantiv ~en ~er • brott mot Guds vilja enl. kristen tro; sned­steg: ​syndernas förlåtelse​ – I sammansättn. synd-, synda-; alla så­dana sammansättn. hör till 1synd.
Singular
en syndobestämd form
en syndsobestämd form genitiv
syndenbestämd form
syndensbestämd form genitiv
Plural
synderobestämd form
syndersobestämd form genitiv
syndernabestämd form
syndernasbestämd form genitiv
2synd adverb • så synd så beklagligt; ​tycka synd om (ngn) känna med­lidande med
Ordform(er)
syndadverb
Till SAOL

SO

SAOB

Sökningen på synders i SAOB gav inga svar.