SAOL
publicerad: 2015
syntband
synt|band
substantiv
~et; pl. ~ • till band 3 synt
Singular | |
---|---|
ett syntband | obestämd form |
ett syntbands | obestämd form genitiv |
syntbandet | bestämd form |
syntbandets | bestämd form genitiv |
Plural | |
syntband | obestämd form |
syntbands | obestämd form genitiv |
syntbanden | bestämd form |
syntbandens | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
synt
synten syntar
synt·en
substantiv
●
vardagligt
synthesizer
○
ofta om viss elektronisk rockmusik som brukar spelas med denna typ av instrument
syntband
belagt sedan 1980;
kortord, till
synthesizer
SAOB
publicerad: 2000
SYNT, äv. SYNTH syn4t, r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
(mus., vard.) synthesizer; äv. om viss sorts musik (”rockmusik”) som brukar spelas på detta instrument. DrKrall 1980, nr 4, s. 28. De här billiga och behändiga syntarna hotar nu elgitarrens ställning som rockens ledande instrument. SDS 13 ⁄ 5 1983, s. 6. SvOrdb. (1986; äv. om rockmusik).
-BASERAD, p. adj. om musik o. d.: baserad på syntmusik; äv. om musikband o. d.: som baserar sitt spel på syntmusik. SDS 13 ⁄ 4 1982, s. 10 (om musikband). Därs. 13 ⁄ 5 1983, s. 6 (om musik). —
-GITARR. till synthesizer kopplad elgitarr. Jan Akkerman, en mästare på syntgitarr. SDS 19 ⁄ 5 1987, s. 45. —
-POP ~pop2, r.; best. -popen. [med avs. på senare leden, jfr soul-pop] jfr -musik. SDS 29 ⁄ 11 1982, s. 47. —
-ROCK. rockmusik som huvudsakligen är uppbyggd kring synt o. trummaskiner; jfr rock, sbst.4, o. -musik. SvOrdb. (1986). —
Avledn. (vard.; mus.): SYNTARE, m. ⁄ ⁄ ig. person som spelar l. gillar syntmusik. DN 22 ⁄ 1 1984, s. 72.