SAOL

publicerad: 2015  
syntband
synt|­band substantiv ~et; pl. ~ till band 3 synt
Singular
ett syntbandobestämd form
ett syntbandsobestämd form genitiv
syntbandetbestämd form
syntbandetsbestämd form genitiv
Plural
syntbandobestämd form
syntbandsobestämd form genitiv
syntbandenbestämd form
syntbandensbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
synt synten syntar
synt·en
substantiv
var­dagligt synthesizer
ofta om viss elektronisk rockmusik som brukar spelas med denna typ av instrument
syntband
belagt sedan 1980; kortord, till synthesizer

SAOB

publicerad: 2000  
SYNT, äv. SYNTH syn4t, r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[liksom d. synth av eng. synth, kortform för synthesizer (se SYNTHESIZER)]
(mus., vard.) synthesizer; äv. om viss sorts musik (”rockmusik”) som brukar spelas på detta instrument. DrKrall 1980, nr 4, s. 28. De här billiga och behändiga syntarna hotar nu elgitarrens ställning som rockens ledande instrument. SDS 13 ⁄ 5 1983, s. 6. SvOrdb. (1986; äv. om rockmusik).
Ssgr (vard.; mus.): SYNT-BAND. musikband som spelar syntmusik. DN 16 ⁄ 2 1983, s. 4.
-BASERAD, p. adj. om musik o. d.: baserad på syntmusik; äv. om musikband o. d.: som baserar sitt spel på syntmusik. SDS 13 ⁄ 4 1982, s. 10 (om musikband). Därs. 13 ⁄ 5 1983, s. 6 (om musik).
-GITARR. till synthesizer kopplad elgitarr. Jan Akkerman, en mästare på syntgitarr. SDS 19 ⁄ 5 1987, s. 45.
-GRUPP. musikgrupp som spelar syntmusik. SAOL (1986).
-POP ~pop2, r.; best. -popen. [med avs. på senare leden, jfr soul-pop] jfr -musik. SDS 29 ⁄ 11 1982, s. 47.
-ROCK. rockmusik som huvudsakligen är uppbyggd kring synt o. trummaskiner; jfr rock, sbst.4, o. -musik. SvOrdb. (1986).
-VÅG. bildl.: våg av syntmusik. DN 24 ⁄ 5 1982, s. 26.
Avledn. (vard.; mus.): SYNTARE, m. ⁄ ⁄ ig. person som spelar l. gillar syntmusik. DN 22 ⁄ 1 1984, s. 72.