SAOL

publicerad: 2015  
tackla
tackla verb ~de ~t 1 förse far­tyg med tackling2 fästa bete på tackel el. drag3 an­gripa mot­spelare t.ex. i fot­boll med kroppen; bildl. ta i­tu med problem
Finita former
tacklarpresens aktiv
tacklaspresens passiv
tackladepreteritum aktiv
tackladespreteritum passiv
tacklaimperativ aktiv
Infinita former
att tacklainfinitiv aktiv
att tacklasinfinitiv passiv
har/hade tacklatsupinum aktiv
har/hade tacklatssupinum passiv
Presens particip
tacklande
Perfekt particip
en tacklad + substantiv
ett tacklat + substantiv
den/det/de tacklade + substantiv
tackla av 1 ta ner tackling på far­tyg2 bli allt magrare
Infinita formeratt tackla avinfinitiv aktivPresens participavtacklandePerfekt participen avtacklad + substantivett avtacklat + substantivden/det/de avtacklade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
tackla tacklade tacklat
verb
tack`la
1 förse (segel­fartyg) med tackling
JFR rigga 1
någon tacklar något
belagt sedan 1509 (Stockholms Stads Skottebok 1501–1510); fornsvenska takla; till tackel
2 gå (boll- eller puck­förande mot­spelare) in på livet i syfte att erövra bollen eller pucken
någon tacklar någon/något
någon tacklar någon
någon tacklar något
en försvars­spelare måste tackla hårt och bestämt
○ äv. bildligt på allvar ta itu med problem eller dylikt
tackla budget­underskottet; brottsligheten måste tacklas med nya metoder
belagt sedan 1923; av engelska tackle med samma betydelse
tacklatacklande, tackling
tackla av
Till SO

SAOB