SO
publicerad: 2021
sele
selen selar
sel·en
substantiv
se`le 
●
remtyg med tillbehör som sätts på en häst för att den ska kunna användas som dragdjur
en sele av kalvskinn; trä selen över huvudet
○
äv. om liknande anordning (för andra djur el. människor) som gör det möjligt att effektivt bära el. styra det fastspända
babyn satt i en sele på faderns mage
ligga i selen
arbeta hårt och enträgethon ligger i selen för att undvika ett nederlag för den europeiska diplomatin
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Södermanna-Lagen);
fornsvenska sili, sele; gemensamt germanskt ord, bildat till en indoeur. ordrot med bet. 'binda'