SAOL

publicerad: 2015  
thailändare
thai|­länd·­are [taj`‑] substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑ländarna • mans­person från Thai­land
Singular
en thailändareobestämd form
en thailändaresobestämd form genitiv
thailändarenbestämd form
thailändarensbestämd form genitiv
Plural
thailändareobestämd form
thailändaresobestämd form genitiv
thailändarnabestämd form
thailändarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
thailändare thai­ländaren, plural thai­ländare, bestämd plural thailändarna
thai|­länd·ar·en
substantiv
[taj`-]
● (mans)person från Thai­land
○ i plur. ofta om personer från Thai­land oavsett kön
belagt sedan 1961
Till SO

SAOB

publicerad: 2004  
THAILÄNDARE taj3~län2dare, m. ⁄ ⁄ (ig.); best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[till landsnamnet THAILAND (jfr THAI)]
(manlig) invånare i l. person från Thailand; i pl. äv. utan avseende på kön. Ung thailändare ser på Stockholm. DN(B) 15 ⁄ 10 1961, s. 15. Kinas första öppna maning till thailändarna att revoltera mot sin regering. SvD(A) 22 ⁄ 2 1965, s. 8. —
Till SAOB