SAOL
publicerad: 2015
toppa
toppa
verb
~de ~t 1 hugga toppen av2 vara i toppen av, stå överst på; förbättra resultat3 ge överskruv åt boll: en toppad forehand4 använda den bästa uppställningen av; maximera: han toppade laget i slutminuterna; alla försöker toppa formen till OS
Finita former | |
---|---|
toppar | presens aktiv |
toppas | presens passiv |
toppade | preteritum aktiv |
toppades | preteritum passiv |
toppa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att toppa | infinitiv aktiv |
att toppas | infinitiv passiv |
har/hade toppat | supinum aktiv |
har/hade toppats | supinum passiv |
Presens particip | |
toppande | |
Perfekt particip | |
en toppad + substantiv | |
ett toppat + substantiv | |
den/det/de toppade + substantiv |
SO
publicerad: 2021
toppa
toppade toppat
verb
1
skilja bort toppen på träd, hår eller dylikt
SE
1topp 1
någon toppar något
toppa granen; toppa håret
belagt sedan 1671
2
vara placerad överst på någon lista eller dylikt, vanligen i kraft av framstående egenskaper
något toppar något
laget toppade tabellen; han toppar partiets lista i valkretsen och blir därför säkert invald
belagt sedan 1934
3
använda de bästa spelarna i (laget) samtidigt
någon toppar (något) (med någon)
coachen toppade laget i slutminuterna för att åstadkomma en kvittering
○
äv.
använda de bästa i (stafettlag) i början vid stafettävling
laget toppades för att få ett ointagligt försprång
○
äv.
få att vara som bäst vid viss tidpunkt
hon hade toppat formen lagom till OS
belagt sedan 1972
4
spela ut de högsta korten i (viss färg) först i hopp om att motståndarnas ev. garderingar ska falla; särsk. i bridge
någon toppar något
han toppade hjärtern
belagt sedan 1935
5
ge överskruv åt (boll) genom särskilt tillslag särsk. i tennis
någon toppar något
en toppad forehand som tog fart när den hade studsat
belagt sedan 1946
6
placera överst på något (vanligen maträtt eller dylikt)
JFR
topping
någon toppar (något) med något
skeda upp sorbeten i portionsglas och toppa med chokladplattor
belagt sedan 1978
toppatoppande, toppning