SAOL

publicerad: 2015  
tuja
tuja substantiv ~n tujor ett träd el. en buske
Singular
en tujaobestämd form
en tujasobestämd form genitiv
tujanbestämd form
tujansbestämd form genitiv
Plural
tujorobestämd form
tujorsobestämd form genitiv
tujornabestämd form
tujornasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
tuja tujan tujor
tuj·an
substantiv
tuj`a
typ av cypress­liknande (ständigt grönt) barr­träd med mjuk, yvig barr­växt och lång­sträckta kottar i Sverige bara i odlad form, ofta som häck­växt
tujahäck; jättetuja
belagt sedan 1798; urspr. av grek. thyi´a 'doftande växt; tuja'; jfr ur­sprung till timjan

SAOB

publicerad: 2009  
TUJA tuj3a2, äv. tuj4a, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(äv. th-. förr äv. -uya)
Etymologi
[jfr d. tuja, thuja, t. thuja, eng. thuja, thuya, fr. thuya; av nylat. thuia, thuja, thuya, av mlat. thuia, av grek. ϑυία, ϑύα, om ett välluktande barrträd, samhörigt med ϑύος, rökelse, o. ϑύειν, bringa rökoffer (se TIMJAN). — Jfr TUJON]
(individ av) det till familjen Cupressaceae hörande (vintergröna (ss. prydnadsväxt odlade) pelarformade) barrträdet Thuja occidentalis Lin., vanlig tuja, livsträd (se d. o. 3); äv. dels om släktet T. Lin., dels om virke av trädet. Tunna spjälor af trä, kallat Thuya, eller af Fransosen hwit Ceder. LärdaT 1753, s. 275. Den vanligen såsom krukväxt odlade tujan. LfF 1898, s. 270. I Mellan-europa .. där den äkta Cypressen ej gärna uthärdar klimatet, började man vid slutet af 1500-talet att ersätta densamma med den från Nordamerika införda tujan. TrädgT 1899, nr 16, s. 110. Thuja .. Rödbrunt i olika nyanser. Ytan tätt mönstrad i masurartade virvlar med små kvistpartier. Användes som faner. HantvB I. 2: 33 (1934). Intresserad av trädgårdsskötsel hade .. (hon) planterat en bok och en tuja nere på holmen, nu ovanligt stora och vackra. Lewenhaupt MinnV 21 (1936). Tuja är en välkänd och populär växt som finns i många former. Kvant o. Palmstierna VTrädgB 126 (2004). — jfr JÄTTE-TUJA.
Ssgr: A (†): TUJ-CYPRESS, se B.
B: TUJA-ART. art av tuja. Äfven hos oss finnes numera denna tuja-art planterad på mången graf såsom ett lifvets träd. TrädgT 1899, nr 16, s. 110.
-CYPRESS. (tuj- 1915. tuja- 1893 osv.) bot. om art av barrträdet Chamaecyparis Spach, särsk. C. lawsoniana (Murr.) Parl., ädelcypress; förr äv. om trädet Thujopsis dolabrata (L.f.) Siebold & Zucc., hiba, vaxtuja. Svensson Kulturv. 20 (1893). Lawsons tujacypress. Törje Växtfört. 1: 35 (1938).
-HÄCK. häck bestående av tujor. Den redan manshöga tujahäck, som varit tillfyllest som avskärmning. SvD 6 ⁄ 7 1971, s. 3.
-OLJA. eterisk olja utvunnen (ur grenspetsar) från tuja. Berzelius ÅrsbVetA 1844, s. 363. Thujaolja, Aetheroleum Thujæ, framställes i Nordamerika genom destillation med vattenånga av blad och grenspetsar av Thuja occidentalis. Kjellin (1927).