SAOL
publicerad: 2015
tulpan
tulp·an
[‑a´n]
substantiv
~en ~er • en växt
| Singular | |
|---|---|
| en tulpan | obestämd form |
| en tulpans | obestämd form genitiv |
| tulpanen | bestämd form |
| tulpanens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| tulpaner | obestämd form |
| tulpaners | obestämd form genitiv |
| tulpanerna | bestämd form |
| tulpanernas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
tulpan
tulpanen tulpaner
tulp·an·en
substantiv
tulpa´n 
●
typ av lökväxt som har lansettlika blad och stor, skålformig blomma med sex starkt färgade kalkblad på upprätt stjälk; mycket ofta odlad som prydnadsväxt
JFR
havstulpan
hon uppvaktades med en underbar bukett röda tulpaner
dubbla tulpaner
tulpaner med mer än en krans av kronbladdubbla tulpaner har blivit populära eftersom de får stora blommor och har lång hållbarhet
belagt sedan 1638;
via tyska av ita. tulipano; via turk. av persiska dūlband 'turban' (efter blommans form); jfr ursprung till
turban
Färgen heter Svart Tulpan
mitt huvud skimrar som en storstad Pamela Jaskoviak, ur diktsamlingen Svart tulpan (Polycolor), 1995; "Svart Tulpan" är namnet på ett hårfärgningsmedel
mitt huvud skimrar som en storstad Pamela Jaskoviak, ur diktsamlingen Svart tulpan (Polycolor), 1995; "Svart Tulpan" är namnet på ett hårfärgningsmedel
SAOB
publicerad: 2009
TULPAN tulpa4n, äv. (numera bl. skämts.) TULIPAN, tulipa4n, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(tulipan (-aa-) 1651 osv. tulpan (-ll-, -aa-) 1638 osv. tulper, pl. 1643. tylipan 1685. tylpan 1685–1698)
Etymologi
[liksom d. tulipan, ä. nl. tulipan (nl. tulpaan), ä. t. tulipan av ordet tulipan, angivet 1555 av O. G. de Busbecq ss. turkiskt ord för växten, av turk. tülbent, dülbant, dulband, turban(duk) (se TURBAN); formen tulper, pl., av t. tulpe, av ä. nl. tulpe, av fr. tulipe, av nlat. tulipa; beträffande formerna med -y- jfr ä. fr. tulipan, ä. t. tülpe]
1) (individ av) (odlad) lökväxt (med många arter) av släktet Tulipa Lin., hörande till familjen Liliaceae, liljeväxter (som har upprätt (vanl. enblommig) stjälk, breda, lansettlika blad o. skålformig, färgrik blomma med sex kalkblad); ofta inskränktare, om snittblomma av sådan växt. Ett stort fång av tulpaner. Franckenius Spec. E 4 b (1638). Tulipanen kommer intet fram medh sitt Blomster förr än fem åhr sedan then är sådd. Mollet Lustg. D 2 a (1651). Cimbris kan en gång blifwa, som Harlem för Holland, i Swerige den tjenligaste ort för allehanda Lilier och Lökwäxter af Tulipaner .. om nationen en gång skulle få samma smak för detta kram, som utlänningen. Linné Sk. 141 (1751). Wild Tulpan, Tulipa sylvestris. Desz Rötter, som likna lökar, kunna kokas och tilredas med ålja och peppar til salat. Rothof 660 (1762). Med en enkel tulipan / Uppå bemärkelsedan / Jag har den äran / Jag har den äran / Att gratulera. Holm BevO (1960; cit fr. 1938). (Svenskarna) köper en miljon tulpaner varje dag under säsongen. ICAKurir. 1988, nr 9, s. 5. — jfr PAPEGOJ-, SKOGS-, TRÄDGÅRDS-TULPAN m. fl. — särsk.
a) om växt med blommor som mer l. mindre liknar en tulpan(s), särsk. dels ss. förled i ssgrna TULPAN-TRÄD o. TULPAN-VALLMO, dels ss. senare led i ssgn STJÄRN-TULPAN.
2) om målad l. stiliserad l. broderad o. d. bild av tulpan (i bet. 1). Femb små måhlade Tafflor medh tulpaner på. Karlson EBraheHem 109 (i handl. fr. c. 1674). Schlegel o. Klingspor Herald. 57 (1872; på vapensköld). Brudtärnorna hade liv och kjolkanter broderade med rosor och tulpaner. Lagerlöf Holg. 2: 165 (1907). Tulpaner var ett särskilt omtyckt blomstermotiv .. (för) urtavlor och boetter. Kulturen 1954, s. 100.
Ssgr (i allm. till 1): A: TULPAN-FORMAD, p. adj. En tulipan-formad låga. Gerelius Gasupplysn. 61 (1825). —
-KUPA. (i sht förr) tulpanformad lampkupa. Divanslampor med heltäckta oljehus och tulpankupor 6, 8 och 12 kr. AB(L) 1895, nr 280, s. 2. —
-LÖK. jfr lök 2. Ahlich 15 (1722). År 1634 uppgifves priset på tulpanlökar vara 60 till 3,600 gulden pr st. och åtskilliga sällsyntare och praktfullare sorter betaltes flerdubbelt högre. TLandtm. 1900, s. 927. —
-ODLING. abstr. o. konkret(are). Dalin (1855). Tulpanodlingens anor torde ej gå så synnerligen tillbaka i tiden. I litteraturen nämnes den första gång i första hälften af 14de århundradet af en persisk skald. TLandtm. 1900, s. 927. Vi köper flest tulpaner, och vi har också de största tulpanodlingarna i Sverige. Tulpaner från Amsterdam kan vi glömma. Expressen 17 ⁄ 3 1996, s. 56. —
-STÄLL. (i sht i fackspr.) blomställ för tulpaner (försett med mindre hål att nedsticka stjälken i). Ett tulpanställ .. svenskt krukmakarearbete från 1759. Wistrand NordMAllmog. 55 (1909). —
-SVINDEL. (om ä. förh.) i sg. best., om handeln med tulpanlökar i Nederländerna 1634–1637 som slutade med börskrasch. LAHT 1898, s. 187. —
(1 a) -TRÄD, förr äv. -TRÄ. trädet Liriodenron tulipifera Lin. hörande till familjen Magnoliaceae (vars blommor liknar tulpaner). Wi (såg) uti en Herres trägård et det största Tulipan-trä, som finnes i Ängland, hwilket täflade med de största Almar i högd. Kalm Resa 1: 179 (1753). Tulpanträdet .. utmärkt av sina gula, om tulpaner påminnande blommor samt egendomliga, i spetsen liksom avklippta blad, härstammar från atlantiska Nordamerika. Simmons Jönsson 624 (1935). —
(1 a) -VALLMO. (tulpan- 1948 osv. tulpans- 1685–1724) [efter eng. tulip poppy] växten Papaver glaucum Boiss & Hausskn.; förr äv. om P. sp. Papaver Tulipoides. Tulipans Waldmod. Rudbeck D. ä. HortBot. 86 (1685). Tulpanvallmo, Papaver glaucum, får inte bara en vackert fylld blomma utan också fin fröställning. ICAKurir. 1993, nr 8, s. 10.
B: TULPANA-ROS. (skämts.) om tulpan (ss. vacker l. iögonfallande blomma) (jfr ros, sbst.1 1 d); särsk. (i formen tulipana-) i (l. med syftning på) talesättet det är lätt att säga tulipanaros (men gör en), det är lättare sagt än gjort (jfr säga 1 j α). Detta är Holland, Ur-Holland, platt som en pannkaka .. och välansadt som en klockartäppa, tulpanarosornas och de runda ostarnas hemland. Lindqvist Stigm. 135 (1906). Glad att du gillade mina frågor till ämnet. Men ack, det är lätt att säga tulipanaros. SvLittTidskr. 1963, s. 171. Var det någon som kom att tänka på det där om ”tulipanaros”? Land 1984, nr 16, s. 14.
C (†): TULPANS-VALLMO, se A.