SAOL

Sökningen på tyllspets i SAOL gav inga svar.

Menade du:

tillspetsa  
trollspöts  
kulspets  
tillköpets  
trollspöets  
pilspets  

SO

publicerad: 2021  
spets spetsen spetsar
spets·en
substantiv
1 tunn ända av av­smalnande före­mål
JFR 1topp 1, udd 1
fingerspets; pennspets; pilspets; spjutspets; sydspets; tungspets; tåspets
spetsen (av/på något)
spetsen (av något)
spetsen (på något)
pyramidens spets; knivens vassa spets
○ äv. om så­dan två­dimensionell före­teelse
vinkelspets
en triangel ställd på sin spets
○ äv. om position längst fram i ordnad grupp eller dylikt; ofta bildligt
översten red i spetsen för sitt regemente; en svensk delegation med utrikes­ministern i spetsen
○ äv. om person i främsta (samhälls)ställning vanligen plur.
alla stadens spetsar hade in­funnit sig
bjuda någon/något spetsen sätta sig till mot­värn mot någon/någothären var för svag för att kunna bjuda mot­ståndarna spetsen
driva något till sin spets tvinga fram ett av­görande
ställa något på sin spets 1tvinga fram ett av­görande 2presentera något i renodlad formvanligen ett problem
belagt sedan ca 1500 (Josua bok, Domare boken); fornsvenska spetz; av tyska Spitz(e) med samma betydelse, till spitz 'spetsig'; besläktat med spett; idiomet bjuda någon spetsen (1685) efter tyska einem die Spitze bieten, urspr. 'rikta svärdet eller lansen mot någon som tecken på att man är redo för strid'
2 mönstrat, genom­brutet textilt arbete som är av­sett för dekoration av klädes­plagg, dukar, lakan och dylikt vanligen knypplat, virkat el. sytt av tunn tråd
spetsbroderi; spetsduk; spetskrage; spetsnäsduk; lakansspets; tyllspets
knypplad spets; linnelakan med bred spets; under­kläder i svart spets
belagt sedan 1611; av tyska Spitze med samma betydelse; samma ord som spets 1
3 typ av hund med spetsiga upprättstående öron och mot ryggen ringlad svans om t.ex. grå­hund el. lapp­hund
spetshund; dvärgspets; västgötaspets
belagt sedan 1807; av tyska Spitz(hund), till spitz 'spetsig'; jfr ur­sprung till spets 1
4 informell beteckning; något ålderdomligt (betyget) väl god­känd på universitets­nivå
hon fick spets på tentan
belagt sedan 1818
5 extra smaktillsats eller krydda i mat el. dryck
kaffe med spets av bränn­vin
belagt sedan 1879
Till SO

SAOB

publicerad: 2009  
TYLL tyl4, r. l. m. (Geijer Brev 153 (1813) osv.) l. n. (Wirsén Sång. 61 (1884) osv.); best. -en, förr äv. -n, resp. -et; pl. (mera tillf., om olika slag l. stycken av tyll) -er.
Etymologi
[liksom d. tyl, t. tüll, eng. tulle av fr. tulle (sannol. utbrutet ur uttr. point de tulle, tyll, eg.: spetsvävnad från Tulle); efter namnet på den fr. staden TULLE, där detta tyg först skall ha tillverkats]
om (av bomull l. silke tillverkad) tunn genombruten vävnad (bestående av sexkantiga maskor), använd i sht till gardiner l. slöjor o. d.; jfr BOBINETT, FLOR, sbst.1 1. DA 1808, nr 10, Bih. s. 4. Gazer, musseliner, tyller, / Allt hvad skönheten förgyller. CFDahlgren 2: 53 (1829). En luftigare larvbur af en enkel träställning, öfverklädd med glest tyll. Adlerz Fjär. 10 (1905). Tyll är en .. typ av vävnad, vilken framställes å särskilda maskiner. Trådarna korsa varandra ej vinkelrätt, utan väfttrådarna bilda en vinkel med de i tygets längdriktning löpande varptrådarna, samtidigt som de äro slingrade kring dessa. Kjellstrand TextVaruk. 140 (1940). (Bruden) var iförd en klänning av vitt atlassiden och broderad tyll med krona och krans på det mörka håret. Kulturen 1993, s. 115. — jfr BOMULLS-, FLORS-, PALJETT-, REMS-, ROSEN-, SIDEN-, SILKES-, SPETS-, STÅL-TYLL m. fl.
Ssgr: TYLL-APPLIKATION. i sht sömn. jfr applikation 3. Framtill på kjorteln en förklädsartad garnering af två rader tyll-application i samma färg. SthmModeJ 1852, s. 40. —
-BAND. tyllremsa; jfr band, sbst.1 29. Almqvist TreFr. 2: 138 (1842). —
-BARB. (†) jfr barb, sbst.2 Coiffuren består af tyllbarber, besatte med en rysch och på sidorna fästade med violbuketter. NJournD 1858, s. 92. AB 3 ⁄ 12 1890, s. 4. —
-BLOMMA. särsk.: av tyll tillverkad blomma; jfr tyg-blomma. Hårprydnaden utgöres af hvita eller kulörta band .. blandade med svarta tyllblommor. Freja 1873, s. 3. —
-BOTTEN. i sht sömn. botten (se d. o. II 1 b) av tyll; särsk. om spetsbotten av tyll. SthmModeJ 1848, s. 39. Särskilt spets med tunn tyllbotten vill gärna krympa (vid färgning). MärthaskolHb. 80 (1941). —
-BRODERI. handarb. broderi (se d. o. 1 a, b) på tyll(botten); jfr -trädning. Garnituret utgöres af tyllbroderi med kulört underlag. Freja 1873, s. 67. Till tyllbroderi bör man använda fin, jämn bomullstyll. StSyHandarbB 120 (1972). —
-BULJON. (†) på klädesplagg o. d. anbragt veck av tyll; jfr buljon 1 o. -draperi. Klädningar af så väl tyll som tyngre tyger garneras mycket med bouillons, så att en rosefärgad eller blå tyllklädning har nästan hela kjorteln betäckt med sådana eller också fem tyllbouillons på hvardera sidan om kjorteln i form af ett förkläde. SthmModeJ 1845, s. 16. —
-BURR. (numera föga br.) jfr burr, sbst.1 SthmModeJ 1850, s. 56. En liten mössa, hvars tyllburr gjorde, att hennes magra ansikte med de stora bruna ögonen tog sig helt lillgammalt och lustigt ut. Humble Hemm. 67 (1903). —
-DRAPERI. (numera bl. tillf.) särsk. på klädesplagg; jfr draperi II o. -buljon. En hvit tyllklädning med fyra kjolar .. lif med tylldraperier och bandrosor. NJournD 1857, s. 37. —
-FISCHY. (numera föga br.) fischy av tyll(spets). NJournD 1859, s. 140. Freja 1873, s. 34. —
-FLOR. flor (se flor, sbst.1 1) av tyll; äv. bildl. (jfr flor, sbst.1 2). Björkman (1889). Långt bortom den av bristande, fina tyllflor kringsvävade trädraden vid landsvägen hördes ett svagt dån från bäcken. Sjöberg Kvart. 164 (1924). —
-GARDIN. gardin av tyll(spets). Tyll-gardiner med mer eller mindre rika mönster, broderade på engelskt guipyr-tyll. NJournD 1855, s. 62. —
-HATT. hatt med flor o. d. av tyll. SthmModeJ 1846, s. 56. Viveka som då var fem år kisade upp på sin tre år äldre bror under den vita tyllhatten. Krusenstjerna Fatt. 3: 161 (1937). —
-HUVA. (†) huva av tyll(spets). DA 1808, nr 124, Bih. s. 1. —
-KJOL, förr äv. -KJORTEL. kjol av tyll. SthmModeJ 1847, s. 23. Herrarna hade inte mycket på sig utom Vanselin som var klädd till flicka i yviga tyllkjolar. Krusenstjerna Pahlen 7: 144 (1935). —
-KLÄNNING, förr äv. -KLÄDNING. klänning (med dekorationer o. d.) av tyll. KonstNyhMag. 2: 36 (1820). Hon fick en rosafärgad tyllklänning, och for till den stora balen tillsammans med Mariana. Krusenstjerna Fatt. 1: 123 (1935). —
-KRAGE. krage (se d. o. 2 a, b) av tyll(spets). MagKonst 1835, s. 24. Vackert ryschad tyllkrage. KatalÅhlénHolm 37: 38 (1916). —
-LIV. liv (se d. o. II 5 a α) av tyll(spets). Sidensarslifvet är djupt utringadt, tyll-lifvet framtill ända till snibben öppet, och sammanhållet af guld- och silkessnören. SthmModeJ 1852, s. 48. —
-OMFLUTEN, p. adj. (†) jfr om-flyta 1 slutet. Tyllomfluten, brokigt skiftande, / satt flicknoblessen, makligt viftande / med fläktorna kring sina unga drag / i flickförnämt och nådigt själfbehag. Fröding NDikt. 4 (1894). —
-PAPPER. (†) papper med inpressat mönster av tyll; jfr damast-papper. Kattun- och tyllpapper fås genom att på fuktigt papper lägga någon af dessa tygsorter och inpressa deras mönster. 2UB 8: 180 (1900). Kjellin (1927). —
-PELERIN. (numera bl. tillf.) pelerin av tyll(spets). MagKonst 1830, s. 64. Där komma de insväfvande .. den ena flickan efter den andra i svarta sidenklänningar, syperba tyllpeleriner och .. med sitt släta hår och 30-länksflätor i corbeillonger. Dahlgren 2Ransäter 5 (i handl. fr. 1837). —
-PÖS. (†) pös (se pös, sbst.1 2) av tyll. Klädning af atlas med slätt snibblif och helt korta armar, klädningar prydda med tyllpöser eller rynkor. SthmModeJ 1847, s. 32. —
-REMSA. remsa av tyll; jfr -band. Bart hår i flätor med tyll-remsor och hvita blommor. KonstNyhMag. 4: 24 (1821). —
-RULLE. särsk. (†): rulle (se rulle, sbst.3 3) gjord av tyll. Klädningen af organdi garnerad med en tyll-rulle. MagKonst 1826, s. 88. —
-RYSCH. rysch av tyll. Gul sidenhatt garnerad med en hvit tyll-ruche och prydd med blommor och band. MagKonst 1839, s. 64. —
-SJAL l. -SCHAL, förr äv. -SHAWL. sjal av tyll(spets). Svart tyllshawl med långa, öppna fransar. SthmModeJ 1848, s. 88. —
-SJALETT l. -SCHALETT, förr äv. -SHAWLETT. (numera bl. tillf.) sjalett av tyll(spets). Några Italienska halmhattar äro mycket enkla och hafva på kullen en liten broderad trekantig tyll-shawlett. KonstNyhMag. 2: 16 (1819). —
-SLÖJA. slöja av tyll(spets). DA 1825, nr 214, s. 4. Empire- och vådskuren, ivoryfärgad klänning i taft .. Halvlång tyllslöja med pärlor och kristaller. GT 8 ⁄ 4 2008, s. 18. —
-SPETS. spets med tyllbotten. En grön Levantinsklädning, rikt garnerad med Tyllspetsar. DA 1824, nr 41, Bih. s. 2. —
-TRÄDNING. handarb. om tyllbroderi; jfr trä, v.1 1 a. Freja 1873, s. 27. I tyllträdning kan man släppa berättelselustan lös – knyppling och filet är till ändamålet liksom för officiella, osmidiga. Form 1939, s. 41.
Till SAOB