SAOL

publicerad: 2015  
utopist
utop·­ist [‑is´t] substantiv ~en ~er utopism
Singular
en utopistobestämd form
en utopistsobestämd form genitiv
utopistenbestämd form
utopistensbestämd form genitiv
Plural
utopisterobestämd form
utopistersobestämd form genitiv
utopisternabestämd form
utopisternasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
utopist utopisten utopister
utop·ist·en
substantiv
utopis´t
person som hyser utopiska idéer särsk. i samhällsfrågor
Fourier, en av de stora utopisterna
belagt sedan 1840

SAOB

publicerad: 2012  
UTOPIST ɯ1topis4t l. --, m. l. f. (ss. ig.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. utopist, fr. utopiste; till UTOPI o. UTOPISM. — Jfr UTOPISTISK]
person som strävar efter l. förespråkar utopi l. utopiska ideal, (naiv) idealist; drömmare; särsk. om företrädare för utopisk socialism (jfr UTOPISK). Crusenstolpe Mor. 1: 200 (1840). Man blir kanske en utopist, som svärmar och agiterar för ofruktbara idéer. LäsnHem. 1901, 12: 16. Ty vi tro – och vi dela denna tro med utopisten Jesus – .. att människosläktet kan höjas. Key KrigFredFramt. 46 (1914). Av social-politiska författare .. finnas .. rätt många, som inspirerats av de stora franska utopisterna Fourier och S:t Simon. Höglund Branting 1: 32 (1928). — jfr SAMHÄLLS-, SOCIAL-UTOPIST.