SAOL

publicerad: 2015  

utsvulten

ut|­svulten adjektiv ‑svultet ‑svultna • ytterst hungrig; äv. bildl.: ​ut­svulten på kärlek

Positiv
en utsvulten + substantiv
ett utsvultet + substantiv
den/det/de utsvultna + substantiv
den utsvultne + maskulint substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

utsvulten utsvultet utsvultna

ut|­svult·en

adjektiv

u`tsvulten

● mycket hungrig efter att inte ha ätit på länge

utsvulten (på något)

○ äv. bildligt

hon var ut­svulten på kärlek

belagt sedan 1685

Till SO

SAOB