SAOL
publicerad: 2015
väva
väva
verb
vävde vävt • framställa tyg genom sammanbindning av vinkelräta trådsystem; äv. bildl.
| Finita former | |
|---|---|
| väver | presens aktiv |
| vävs (väves) | presens passiv |
| vävde | preteritum aktiv |
| vävdes | preteritum passiv |
| väv | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att väva | infinitiv aktiv |
| att vävas | infinitiv passiv |
| har/hade vävt | supinum aktiv |
| har/hade vävts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| vävande | |
| Perfekt particip | |
| en vävd + substantiv | |
| ett vävt + substantiv | |
| den/det/de vävda + substantiv | |
väva ihop
• väva samman
Infinita formeratt väva ihopinfinitiv aktivPresens participihopvävandePerfekt participen ihopvävd + substantivett ihopvävt + substantivden/det/de ihopvävda + substantiv
väva samman
• ofta bildl.: författaren väver samman el. sammanväver två teman i romanen
Infinita formeratt väva sammaninfinitiv aktivPresens participsammanvävandePerfekt participen sammanvävd + substantivett sammanvävt + substantivden/det/de sammanvävda + substantiv