SAOL

publicerad: 2015  
van
1van adjektiv ~t ~a • van vid ngt; ​en van seglare
Positiv
en van + substantiv
ett vant + substantiv
den/det/de vana + substantiv
den vane + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de vanare + substantiv
Superlativ
är vanast
den/det/de vanaste + substantiv
2van substantiv ~en ~er • mest i pl.; ​en forn­nordisk gud
Singular
en vanobestämd form
en vansobestämd form genitiv
vanenbestämd form
vanensbestämd form genitiv
Plural
vanerobestämd form
vanersobestämd form genitiv
vanernabestämd form
vanernasbestämd form genitiv
3van [vän´] substantiv ~en ~ar • stor täckt transport­bil
Singular
en vanobestämd form
en vansobestämd form genitiv
vanenbestämd form
vanensbestämd form genitiv
Plural
vanarobestämd form
vanarsobestämd form genitiv
vanarnabestämd form
vanarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

Sökningen på vanare i SO gav inga svar.

Menade du:

varnare  
vanära  
vandrare  
navare  
vinare  
fanera  

SAOB

Sökningen på vanare i SAOB gav inga svar.