SAOL publicerad: 2015 vanryktevan|rykte substantiv ~t • råka i vanrykte få dåligt rykteSingularett vanrykteobestämd formett vanryktesobestämd form genitivvanryktetbestämd formvanryktetsbestämd form genitiv Till SAOL Javascript måste vara aktiverat för att visa artiklarna SO publicerad: 2021 vanrykte vanryktet van|rykt·et substantiv va`nrykte ● dåligt rykte krogen hade råkat i vanrykte efter det omskrivna slagsmålet belagt sedan 1596 Till SO Javascript måste vara aktiverat för att visa artiklarna SAOB van-rykte (van-) · van-rykte (van-) Javascript måste vara aktiverat för att visa artiklarna
