SAOL
publicerad: 2015
virrvarr
virr|varr
substantiv
~et • oreda
Singular | |
---|---|
ett virrvarr | obestämd form |
ett virrvarrs | obestämd form genitiv |
virrvarret | bestämd form |
virrvarrets | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
virrvarr
virrvarret
virr|varr·et
substantiv
●
tillstånd av stor oreda
ett virrvarr (av något/några)
ett virrvarr (av något)
ett virrvarr (av några)
i rusningstrafikens virrvarr
○
äv. mer konkret
virrvarret av sladdar bakom tv:n
○
äv. bildligt
ett virrvarr av motstridiga känslor
belagt sedan 1806;
av tyska Wirrwarr med samma betydelse; nära besläktat med
virrig
SAOB
publicerad: 2017
VIRRVARR vir3var2, n.; best. -et; pl. -en.
Ordformer
(virrvar 1836 osv. virrvarr (w-, -w-) 1804 osv.)
Etymologi
[jfr d., nor. virvar; av t. wirrwarr, reduplikationsbildning (med sekundärt avljud) till stammen i wirren (se VIRRIG); med avs. på bildningssättet jfr FICKFACK, KRIMSKRAMS, MISCHMASCH, SLIDDERSLADDER m. fl.]
om (ngt som präglas av) tillstånd av oreda l. oordning l. förvirring l. kaos; tumult. Ett virrvarr af falska toner, utan samband och uttryck. Rademine Knigge 3: 75 (1804). Huru oändligt mycket svårare är det ej .. att i detta wirrwarr af miszledande uppgifter bringa ordning och sammanhang. SKN 1843, s. 249. En fredlig lösning af det i Orienten rådande virrvarret. GHT 1895, s. 266, s. 2. Förkolnade stubbar, grenar och kullfallna trän, allt i ett enda virrvarr. Ymer 1939, s. 210. Ett virrvarr av sladdar och hörlurar, kaffekoppar och bullar. Tunström Julorat. 103 (1983). Låt oss kort analysera det virrvarr av ogenomtänkta och osammanhängande synpunkter som försvarsministern för fram. SDS 2/6 1992, s. A2.