SAOL

publicerad: 2015  
visshet
viss·­het substantiv ~en ~er till viss 1
Singular
en visshetobestämd form
en visshetsobestämd form genitiv
visshetenbestämd form
visshetensbestämd form genitiv
Plural
vissheterobestämd form
visshetersobestämd form genitiv
vissheternabestämd form
vissheternasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
visshet vissheten
viss·het·en
substantiv
viss`het
över­tygelse som grundar sig på säkra fakta
visshet (om något/sats)
visshet (om något)
visshet (om sats)
vissheten (sats)
hon måste få visshet om att barnen var i säkerhet; hon vet nu med full­ständig visshet att hon aldrig kommer att bli frisk
äv. säkerhet
med till visshet gränsande sanno­likhet kommer experimentet att miss­lyckas
belagt sedan 1472–86 (Speculum Virginum); fornsvenska visshet

SAOB