SAOL

publicerad: 2015  

voodoo

voodoo [vo´do] substantiv ~n • system av magiska före­ställningar i vissa delar av Väst­indien

Singular
en voodoo	obestämd form
en voodoos	obestämd form genitiv
voodoon	bestämd form
voodoons	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

voodoo voodoon

substantiv

[vo´do]

● ett system av magiska före­ställningar och riter

voodookultur

nu­mera före­kommer voodoo bl.a. i Väst­indien

belagt sedan 1889; av am. franska (Louisiana) voudou med samma betydelse; av västafrikanskt urspr.

Till SO

SAOB

publicerad: 2017  

VOODOO vω4dω l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r.; best. -n.

Ordformer

(vaudoux 1889–1910. voodoo 1889 osv.)

Etymologi

[av eng. voodoo; (via amerikansk fr. voudou) av vodu, ande, demon, från det västafrikanska kwaspråket ewe]

om västafrikansk folkreligion o. kulturyttring (förd till västindien gm slavhandeln o.) kännetecknad bl. a. av andedyrkan; särsk. ss. tema (ofta med framträdande (men i folkreligionen ogrundade) inslag av övernaturliga händelser l. svart magi o. d.) i populärkulturella verk l. framställningar. Ymer 1889, s. 80. (I romanen) hamnar huvudpersonen i en mardrömslabyrint av voodoo, korruption, politiska intriger och vapeneld. SDS 26/7 2004, s. B2. Haiti är det land där voodoon har sin starkaste ställning. Numera är den till och med officiellt erkänd, efter att ha varit förbjuden i flera hundra år. SvD 22/2 2011, Kultur s. 9.

Till SAOB