SAOL
publicerad: 2015
älv
älv
substantiv
~en ~ar • större vattendrag, flod – De flesta sammansättn. med älv- hör till älv.
Singular | |
---|---|
en älv | obestämd form |
en älvs | obestämd form genitiv |
älven | bestämd form |
älvens | bestämd form genitiv |
Plural | |
älvar | obestämd form |
älvars | obestämd form genitiv |
älvarna | bestämd form |
älvarnas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
älv
älven älvar
älv·en
substantiv
●
mest vid beskrivning av nordiska förhållanden
(naturligt) större rinnande vattendrag som avvattnar ett större område
älvarm; älvfåra; älvstrand; jökelälv; skogsälv
fartygstrafiken på älven; fiska i älven; diskussionen om utbyggnad av några av de återstående orörda älvarna
○
spec. i namn
Dalälven; Luleälven; Vindelälven
Göta älv
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska älf; samma ord som det tyska flodnamnet Elbe; ev. besläktat med lat. al´bus 'vit'