SAOL

publicerad: 2015  
älv
älv substantiv ~en ~ar större vatten­drag, flod​ – De flesta sammansättn. med älv- hör till älv.
Singular
en älvobestämd form
en älvsobestämd form genitiv
älvenbestämd form
älvensbestämd form genitiv
Plural
älvarobestämd form
älvarsobestämd form genitiv
älvarnabestämd form
älvarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
älv älven älvar
älv·en
substantiv
mest vid beskrivning av nordiska förhållanden (naturligt) större rinnande vatten­drag som av­vattnar ett större om­råde
älvarm; älvfåra; älvstrand; jökelälv; skogsälv
fartygs­trafiken på älven; fiska i älven; diskussionen om ut­byggnad av några av de åter­stående orörda älvarna
spec. i namn
Dalälven; Luleälven; Vindelälven
Göta älv
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska älf; samma ord som det tyska flodnamnet Elbe; ev. besläktat med lat. al´bus 'vit'

SAOB