SAOL

publicerad: 2015  
änger
änger [äŋ´er] substantiv ~n ängrar • en skal­bagge
Singular
en ängerobestämd form
en ängersobestämd form genitiv
ängernbestämd form
ängernsbestämd form genitiv
Plural
ängrarobestämd form
ängrarsobestämd form genitiv
ängrarnabestämd form
ängrarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
änger ängern ängrar
ängr·ar
substantiv
äng´er
● typ av liten skal­bagge som har hårig eller fjällig kropp och huvudet inböjt under hals­skölden och vars larver kan orsaka svåra skador
fläskänger; pälsänger
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska änger 'småmask'; av osäkert urspr.
Till SO

SAOB