SAOL
publicerad: 2015
åska
1åska
substantiv
~n åskor • muller el. knallar från skyn ofta i samband med blixtar; äv. bildl.: åskan går; applådåska
| Singular | |
|---|---|
| en åska | obestämd form |
| en åskas | obestämd form genitiv |
| åskan | bestämd form |
| åskans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| åskor | obestämd form |
| åskors | obestämd form genitiv |
| åskorna | bestämd form |
| åskornas | bestämd form genitiv |
2åska
verb
~de ~t • det åskar åskan går
| Finita former | |
|---|---|
| åskar | presens aktiv |
| åskade | preteritum aktiv |
| åska | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att åska | infinitiv aktiv |
| har/hade åskat | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| åskande | |
SAOB
Sökningen på åskor i SAOB gav inga svar.