SAOL
publicerad: 2015
absens
ab·sens
[‑sen´s]
substantiv
~en ~er • sinnesfrånvaro, tankspriddhet; kortvarig medvetslöshet
| Singular | |
|---|---|
| en absens | obestämd form |
| en absens | obestämd form genitiv |
| absensen | bestämd form |
| absensens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| absenser | obestämd form |
| absensers | obestämd form genitiv |
| absenserna | bestämd form |
| absensernas | bestämd form genitiv |
SO
SAOB
Sökningen på absensen i SAOB gav inga svar.