SAOL
publicerad: 2015
ackumulator
ac·kumul·at·or
[‑a`t‑]
substantiv
~n ~er [‑o´r‑] • anordning för lagring av elektrisk energi
| Singular | |
|---|---|
| en ackumulator | obestämd form |
| en ackumulators | obestämd form genitiv |
| ackumulatorn | bestämd form |
| ackumulatorns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| ackumulatorer | obestämd form |
| ackumulatorers | obestämd form genitiv |
| ackumulatorerna | bestämd form |
| ackumulatorernas | bestämd form genitiv |
SAOB
publicerad: 1893
ACKUMULATOR ak1ɯmɯla3tor2 l. akɯ1-, r. l. m.; best. -n; pl. -er ak1ɯmɯ1latω4rer l. 010—.
Etymologi
[af eng. o. lat. accumulator]
tekn. eg. (kraft-)samlare; apparat, som (t. ex. med elektricitetens tillhjälp) upptager kraft för att på annan tid l. ort l. ock med annan hastighet afgifva den. Cronquist i NF (1875). Wijkander Fys. 3: 72 (1884).