SAOL

publicerad: 2015  

akatalektisk

a·­kata·­lekt·­isk [‑lek´t‑] adjektiv ~t ~a • om vers: rytmiskt full­ständig

Positiv
en akatalektisk + substantiv
ett akatalektiskt + substantiv
den/det/de akatalektiska + substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

akatalektisk akatalektiskt akatalektiska

a·kata·lekt·isk

adjektiv

akatalek´tisk

● som består av en­bart full­ständiga takter om versrad, strof och dylikt

akatalektisk vers

belagt sedan 1811; till grek. a- 'ej' och katale´gein 'upp­höra'; jfr ur­sprung till katalektisk

Till SO

SAOB

publicerad: 1898  

AKATALEKTISK ak1ataläk4tisk l. akat1-, äfv. a1k- l. a1k-, adj.; -T, adv.

Etymologi

[efter t. akatalektisch, som ansluter sig till senlat. acatalecticus, efter gr. ἀκατάληκτος; se för öfr. KATALEKTISK]

metr. om vers(-rad): som har jämt det antal versfötter o. stafvelser, som man efter namnet på den afsedda rytmklassen egentligen har att vänta; fullständig; särsk. användt med afs. på stafvelseantalet i versens sista fot. En akatalektisk trimeter. V. F. Palmblad i Phosph. 1811, s. 519. A. Lindgren hos Noreen Sv. spr. XLV (1881). — jfr (HYPER)KATALEKTISK.

Till SAOB