SAOL

SO

publicerad: 2021  

alkanna alkannan alkannor

al·kann·an

substantiv

alkann`a

● en sträv­bladig växt med blommor i olika färger; särsk. om en blå­blommig art vars rot ger ett rött färg­ämne; före­kommande i Medelhavs­länderna

alkannarot

○ äv. om färg­ämnet

belagt sedan 1875; av medeltidslat. alchann´a med samma betydelse; av arab. al-henna 'en växt, ur vilken henna ut­vinns'; jfr ur­sprung till henna

Till SO

SAOB

publicerad: 1898  

ALKANNA alkan3a2 l. 040, r. l. f.; best. -an.

Ordformer

(alkanne B. Olavi 169 a (1578))

Etymologi

[af spanska alcana, it. alcanna, alchenna, arab. alhinnā; jfr HENNA, sbst.]

1) färgämne af växterna Lawsonia inermis Lin. o. L. alba Lam. Gadd i VetAH 28: 135 (1767). Den alkanna .., som fås af en lågväxt buske, Lawsonia alba .., hvars blad och rot innehålla ett .. rödt färgämne och pulveriserade begagnas .. i orienten till färgning af naglarna .. m. m. Sandahl i NF (1875).

2)

a) växten Alcanna tinctoria Tausch (Anchusa tinctoria Lin.). Sandahl i NF (1875).

b) rot af Alcanna tinctoria; färgämne af denna växt. Alcanna är roten af Anchusa tinctoria. Berzelius Kemi 5: 607 (1828). Denna rot kallas i droghandeln ”falsk alkanna”. Sandahl i NF (1875).

Ssgr (till 2): ALKANNA-BLAD030~2, pl. Björkman (1889). —

-FÄRGNING~20. Tekn. tidskr. 1874, s. 114. —

-OLJA~20. Björkman (1889). —

-ROT, se d. o. —

-RÖDT~2. Berzelius Kemi 5: 608 (1828). Sandahl i NF (1875).

Till SAOB