SAOL
publicerad: 2015
anföring
an|för·ing
substantiv
~en ~ar • återgivning av yttrande; direkt anföring återgivning i ordagrann form; indirekt anföring återgivning i omskriven form
Singular | |
---|---|
en anföring | obestämd form |
en anförings | obestämd form genitiv |
anföringen | bestämd form |
anföringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
anföringar | obestämd form |
anföringars | obestämd form genitiv |
anföringarna | bestämd form |
anföringarnas | bestämd form genitiv |
SO
Sökningen på anföringar i SO gav inga svar.
Menade du:
anföringsverb
anföring
armföring
avföring
föryngra
angöringsfyr
Menade du:
anföringsverb
anföring
armföring
avföring
föryngra
angöringsfyr
SAOB
Sökningen på anföringar i SAOB gav inga svar.