SAOL

publicerad: 2015  
anime
anime [a´nime el. a`nime] substantiv ~n en typ av japansk tecknad film
Singular
en animeobestämd form
en animesobestämd form genitiv
animenbestämd form
animensbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
anime animen
anim·en
substantiv
a´nimemed främre a som i "katt"
typ av (japansk) tecknad film med spec. form­språk som främst appellerar till ungdomar och vuxna
flera nya Disney­filmer bär tydliga spår av anime
belagt sedan 1994; ur lat. an´imus 'ande, liv'

SAOB

publicerad: 1898  
ANIME a3nime2, äfv. 400, äfv. ANIMI a3nimi2, äfv. 400, n. l. r.
Etymologi
[jfr t. anime, fr. o. eng. animé; jfr Murray]
tekn. beteckning för vissa hartser, särsk. harts af växterna Hymenæa Courbaril Lin. o. Valeria indica Lin. l., enl. andra uppgifter, af några till släktet Icica hörande växter. Hwit Anime. Stiernman Com. 4: 1097 (1688). Anime nyttjas i pharmacien och till fernissor. Berzelius Kemi 4: 457 (1827). De mjukare kopalslagen benämnas ofta i handeln anime. Uppf. b. 5: 399 (1874).
Ssgr: ANIME- l. ANIMI-GUMMI300~20. Animegummi, äfven kalladt Flodharts och Courbarilharts, är .. hartset af Animeträdet. Cronquist (1878). Kopal förfalskas med Animegummi. (Ekenberg o.) Landin 534 (1894).
-HARTS~2. Berzelius i Årsber. t. VetA 1838, s. 350. Ekbohrn Främ. ord (1878, 1885).
-KÅDA~20. Synnerberg (1815).
-TRÄD~2. Synnerberg (1815). Cronquist (1878).