SAOL
publicerad: 2015
anomi
a·nomi
[anomi´]
substantiv
~n ~er • normlöshet
| Singular | |
|---|---|
| en anomi | obestämd form |
| en anomis | obestämd form genitiv |
| anomin | bestämd form |
| anomins | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| anomier | obestämd form |
| anomiers | obestämd form genitiv |
| anomierna | bestämd form |
| anomiernas | bestämd form genitiv |
SAOB
Sökningen på anomin i SAOB gav inga svar.