SAOL

publicerad: 2015  
ansamla
an|­samla verb ~de ~t samla i allt större mängd, koncentrera
Finita former
ansamlarpresens aktiv
ansamlaspresens passiv
ansamladepreteritum aktiv
ansamladespreteritum passiv
ansamlaimperativ aktiv
Infinita former
att ansamlainfinitiv aktiv
att ansamlasinfinitiv passiv
har/hade ansamlatsupinum aktiv
har/hade ansamlatssupinum passiv
Presens particip
ansamlande
Perfekt particip
en ansamlad + substantiv
ett ansamlat + substantiv
den/det/de ansamlade + substantiv

SO

publicerad: 2021  
ansamla ansamlade ansamlat
verb
an`samla
formellt vanligen refl. el. pass. samla till ett ställe vanligen med av­seende på större mängd el. an­tal
något ansamlas något ansamlar sig
slem hade an­samlats i lungorna
belagt sedan 1868; av tyska ansammeln 'samla ihop'
ansamlaansamlande, ansamling

SAOB

publicerad: 1898  
ANSAMLA an3~sam2la, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.).
Etymologi
[efter t. ansammeln; jfr d. ansamle sig samt AN, adv. II 3, o. SAMLA]
naturv. o. tekn. samla (till allt större mängd l. hög), hopa samman (under långsam tillökning l. gm tillförsel efter hand), anhopa; i sht refl. l. i pass.: (småningom l. efter hand) samlas l. samla sig. Ofvanför det förträngda stället blir strupen vanligtvis utvidgad derigenom att foder der ansamlas. Lundberg Husdj. 349 (1868). (Dibarnen) förstå icke att hosta upp, hvarföre slemmassor ofta ansamlas i lungorna. Hallin Hels. 2: 130 (1885).