SAOL

publicerad: 2015  
ansvällning
an|­sväll·­ning substantiv ~en ~ar svälla
Singular
en ansvällningobestämd form
en ansvällningsobestämd form genitiv
ansvällningenbestämd form
ansvällningensbestämd form genitiv
Plural
ansvällningarobestämd form
ansvällningarsobestämd form genitiv
ansvällningarnabestämd form
ansvällningarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
ansvällning an­svällningen an­svällningar
an|­sväll·ning·en
substantiv
an`svällning
okontrollerad utvidgning abstrakt el. (ofta) konkret
ansvällning (av någon/något)
ansvällning (av någon)
ansvällning (av något)
under strumporna syntes ådrornas an­svällningar
äv. bildligt
an­svällningen av hög­utbildade på arbets­marknaden
belagt sedan ca 1845

SAOB

publicerad: 1900  
ANSVÄLLNING an3~sväl2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till föreg. — särsk.
a) till ANSVÄLLA b. Ansvällning, en oftast sjuklig tillökning i ett organs omfång, beroende ej på en ny bildning, utan på afsättning af med organet likartadt ämne. Swalin Ordl. (c. 1847). Karakteristisk för frossa är äfven en betydlig akut ansvällning och förstoring af mjelten .. under anfallet. F. Björnström i NF 5: 431 (1882). — konkret: ansvälldt parti, svullnad. Qvicksilfversalva .. ingnides å svullna körtlar eller andra ansvällningar, till deras ”fördelande”. O. T. Sandahl i NF 13: 588 (1889).
b) naturv. jfr ANSVÄLLA c. — konkretare. (Axelleden) bildas af en oval skål på skulderbladets främre vinkel och en kulformad ansvällning (hufvudet) af öfverarmsbenet. G. v. Düben i NF 1: 1372 (1876). Till följd af axbildningen .. visade (en del sädesstrån redan) en liten ansvällning. I. G. Hallström i LAHT 1881, s. 232. (Insektsläktet) Musca .. har sugsnabelns änd-del köttig, bildande en mjuk, dynlik ansvällning. O. T. Sandahl i NF 11: 511 (1887). — jfr: (skämts.) (Direktören) tog åt bröstfickan, der en tjock ansvällning .. antydde, att här fans moltum. Strindberg Hems. 178 (1887).
c) (mindre br.) geogr. Af jordens ansvällning rundt omkring eqvatorn tro vi oss veta, att den unga planeten vred sig med stor hastighet omkring sin axel, innan ännu någon tillhårdnad stenskorpa hunnit omsluta honom. Uppf. b. 3: 8 (1873). — konkret: mera upphöjdt parti. (Ryssland utgöres af) en sammanhängande slätt, på hvilken de ansvällningar, som bilda vattenskillnader mellan de olika flodsystemen, knappast äro märkbara. Torpson Eur. 2: 101 (1896, 1899).
d) tekn. Knifvarne (i en viss torfberedningsmaskin) .. äro .. så stälda, att de åstadkomma en starkare pressning å torfämnet, än hvad som erfordras för dettas utskjutande, hvilket synes på torfvens ansvällning framför munstycket. A. W. Cronquist i Tekn. tidskr. 1874, s. 199. — konkretare. Den .. nämda anledningen till otäthet kunde undvikas genom att göra en ansvällning på tuberna innanför tubplåten och sedan stuka ned tubändarne utantill. Tekn. tidskr. 1889, s. 86.