SAOL

publicerad: 2015  
artighet
art·­ig·­het substantiv ~en ~er artig
Singular
en artighetobestämd form
en artighetsobestämd form genitiv
artighetenbestämd form
artighetensbestämd form genitiv
Plural
artigheterobestämd form
artighetersobestämd form genitiv
artigheternabestämd form
artigheternasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
artighet artigheten artigheter
art·ig·het·en
substantiv
a`rtighet
det att vara artig
artighet (mot någon)
ut­sökt artighet; höjden av artighet; ett ut­slag av ren artighet
äv. om artigt yttrande el. artig handling
ut­byte av artigheter; som en artighet mot den fin­ländska publiken sa artisten några ord på finska
belagt sedan 1798

SAOB