SAOB
publicerad: 1903
ASTRONOMISK as1tronå4misk l. -rå- l. -rω- (astrono´misk Weste), adj. ((†) n. = Läsn. f. folket 1898, s. 46 (cit. fr. 1598), Elvius Underv. om qvadr. 36 (1697)); adv. -T.
Etymologi
[jfr t. astronomisch, eng. astronomic, fr. astronomique, af lat. astronomicus, af gr. ἀστρονομικός, af ἀστρονομία (se föreg.)]
adj. till föreg. Astronomiska iakttagelser, forskningar, undersökningar, beräkningar, teorier, frågor, upptäckter. Astronomiska tabeller, publikationer, tecken, instrument, ur. Astronomiskt observatorium. Den astronomiska vetenskapen, världen. Astronomisk term. G. Olai Cal. D 2 a (1588). Förnöya sig med Astronomiske speculationer. P. Gjedda hos Rosenfeldt Navig. Tillegn. a 3 a (1693). I China resolveras nästan ingen ting uti Riksens ärender, utan uppå Astronomiska observationer. Block Progn. Tillegn. 2 (1708). Kepler .. blef .. iståndsatt att astronomiskt bevisa (det kopernikanska systemets riktighet). Kjellin Astr. 77 (1822). Ett astronomiskt dygn benämnes ett sådant, som astronomerna begagna, eller som tager sin början vid middagen, och i hvilket timmarne räknas i oafbruten följd från 0 till 24. Lindhagen Astr. 349 (1860). Astronomiskt år kallas, till skilnad från det borgerliga året, den noggrant i dagar, timmar, minuter och sekunder angifna tid, som jorden behöfver för att fullborda ett omlopp kring solen. O. Backlund i NF (1876). Astronomiska årsböcker l. Efemerider angifva i siffror det verkliga utseendet på himlasferen vid bestämda tider. Dens. Därs. Astronomisk geografi .., som lärer oss att jorden är en himlakropp, och som beskrifver hennes form, storlek, rörelse och förhållanden till öfriga himlakroppar. Roth 2 Geogr. 1 (1877, 1896). — (†) i pl. best.: astronomerna. The Astronomiske begynne daghen (dvs. dygnet) .. aff Middaghz stunden. G. Olai Cal. D 2 b (1588). — (†) astrologisk. (Det falska antagandet, att) Christus kunde sådant haffua propheterat aff en Spådoms Anda, eller ock .. aff Astronomisk konst. Rudbeckius 2 Pred. D 1 b (1622, 1637).