SAOL

publicerad: 2015  
aura
aura [au´ra] substantiv ~n auror 1 strål­glans; ut­strålning i ockulta samman­hang2 in­ledande fas av epileptiskt an­fall
Singular
en auraobestämd form
en aurasobestämd form genitiv
auranbestämd form
auransbestämd form genitiv
Plural
aurorobestämd form
aurorsobestämd form genitiv
aurornabestämd form
aurornasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
aura auran
aur·an
substantiv
[au´-]
1 strålglans spec. i ockulta samman­hang, kring "besjälad kropp"
○ äv. bildligt
en aura av lidande stod ständigt kring honom; hennes aristokratiska aura
belagt sedan 1930; av lat. au´ra 'ande­tag; bris, vind'
2 för­känningar till epileptiskt an­fall
belagt sedan 1924
Till SO

SAOB

Sökningen på aura i SAOB gav inga svar.