SAOL
publicerad: 2015
avisa
1avisa
[avi`sa el. avi´sa]
substantiv
~n avisor • ⟨ngt åld. el. skämts.⟩ tidning
| Singular | |
|---|---|
| en avisa | obestämd form |
| en avisas | obestämd form genitiv |
| avisan | bestämd form |
| avisans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| avisor | obestämd form |
| avisors | obestämd form genitiv |
| avisorna | bestämd form |
| avisornas | bestämd form genitiv |
2av|isa
verb
~de ~t • avlägsna is från: avisa el. isa av rutan
| Finita former | |
|---|---|
| avisar | presens aktiv |
| avisas | presens passiv |
| avisade | preteritum aktiv |
| avisades | preteritum passiv |
| avisa | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att avisa | infinitiv aktiv |
| att avisas | infinitiv passiv |
| har/hade avisat | supinum aktiv |
| har/hade avisats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| avisande | |
| Perfekt particip | |
| en avisad + substantiv | |
| ett avisat + substantiv | |
| den/det/de avisade + substantiv | |
SAOB
Sökningen på avisorna i SAOB gav inga svar.