SAOL
publicerad: 2015
avklädsel
av|klädsel
substantiv
~n ‑klädslar • till klädsel 3
Singular | |
---|---|
en avklädsel | obestämd form |
en avklädsels | obestämd form genitiv |
avklädseln | bestämd form |
avklädselns | bestämd form genitiv |
Plural | |
avklädslar | obestämd form |
avklädslars | obestämd form genitiv |
avklädslarna | bestämd form |
avklädslarnas | bestämd form genitiv |
SO
Sökningen på avklädsel i SO gav inga svar.
Menade du:
utklädsel
bilklädsel
avklädningsscen
klädsel
avklädning
avkläda
Menade du:
utklädsel
bilklädsel
avklädningsscen
klädsel
avklädning
avkläda
SAOB
publicerad: 1898
AFKLÄDSEL a3v~klät2sel, äfv. -ä2ds- l. -äd2s-, r. l. f.; best. -n.
vbalsbst. af AFKLÄDA; särsk. motsv. AFKLÄDA 1, i sht i refl. anv. Hennes kammarflicka väntade för att biträda henne vid afklädseln. Rydberg Ath. 303 (1859, 1866). Strindberg Hems. 19 (1887). jfr: En .. (bad-)vagn .. med nödige, till af- och påklädseln .. hörande .. inventarier. Wingård Minnen 5: 31 (1847).