SAOL

publicerad: 2015  
avse
av|­se verb ‑såg, ‑sett, ‑sedd n. ‑sett, pres. ‑ser • syfta på
Finita former
avserpresens aktiv
avsespresens passiv
avsågpreteritum aktiv
avsågspreteritum passiv
avseimperativ aktiv
Infinita former
att avseinfinitiv aktiv
att avsesinfinitiv passiv
har/hade avsettsupinum aktiv
har/hade avsettssupinum passiv
Presens particip
avseende
Perfekt particip
en avsedd + substantiv
ett avsett + substantiv
den/det/de avsedda + substantiv
den avsedde + maskulint substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
avse avsåg avsett, presens avser
av|­ser
verb
a`vse
1 ha för av­sikt
JFR syfta 3, ämna 1 SE avsikt
någon avser något (för någon) någon avser att+verb
hon av­ser att resa till Indien senare i år
○ spec. ha (visst resultat) som mål
hon av­såg att såra honom med den spetsiga kommentaren
○ spec. äv. vanligen perfekt particip ha som mål eller mål­grupp
åt­gärderna hade av­sedd effekt; boken är främst av­sedd för studenter
belagt sedan 1857; efter lågtyska afsen, tyska absehen med samma betydelse; jfr ur­sprung till se
2 åsyfta
JFR förstå 3, mena 2, syfta 2
någon avser någon/något
någon avser någon
någon avser något
det var inte specifikt NN som av­sågs, utan alla personer som in­går i gruppen
belagt sedan 1764
3 i vissa opersonliga konstruktioner hän­föra sig till
SE avseende 3 JFR beträffa, 1gälla 1
vad avser någon/något
vad avser någon
vad avser något
vad av­såg priset hade han inget att in­vända
belagt sedan 1793
Till SO

SAOB