SAOL

publicerad: 2015  
baja
baja verb ~de ~t ⟨vard.⟩ ha av­föring
Finita former
bajarpresens aktiv
bajaspresens passiv
bajadepreteritum aktiv
bajadespreteritum passiv
bajaimperativ aktiv
Infinita former
att bajainfinitiv aktiv
att bajasinfinitiv passiv
har/hade bajatsupinum aktiv
har/hade bajatssupinum passiv
Presens particip
bajande

SO

publicerad: 2021  
baja bajade bajat
verb
baj`a
var­dagligt bajsa
någon bajar
belagt sedan 1953; till baj
bajabajande, bajning

SAOB

publicerad: 1898  
BAJ, sbst.4, l. BAJA, sbst.
Etymologi
[fsv. baian, bayen, baya; elliptiskt uttr. för BAJSALT]
(†) bajsalt. Thet man skulle betaledt them (saltet) dyrere, än som thet går och gälder tilförende j Stockholm och ther till löss Baija, Thett synes oss föge behöffues. G. I:s reg. 15: 429 (1543). En stor lest Salt löss Bai. Skråordn. 334 (1574).