SAOL

publicerad: 2015  

baktaleri

bak|­tal·­eri [ba`k‑ el. ‑eri´] substantiv ~et baktala

Singular
ett baktaleri	obestämd form
ett baktaleris	obestämd form genitiv
baktaleriet	bestämd form
baktaleriets	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

baktala baktalade baktalat

verb

ba`ktala

● tala illa om (någon) i hemlighet utan veder­börandes vetskap, i syfte att skada

JFR förtala, smutskasta

baktaleri

någon baktalar någon

hon blev bak­talad av sina konkurrenter

belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska baktala, till bak 'rygg' och tala

baktalabaktalande, baktal, baktaleri

Till SO

SAOB

publicerad: 1898  

BAKTALERI ba1ktaleri4 l. 0104, n.; best. -et, hvard. äfv. -t.

(mindre br.) vbalsbst. till BAKTALA: baktal, bakdanteri, förtal. H. Reuterdahl i SKN 1842, s. 21. Åh, dessa leenden! Och dessa betydelsefulla blickar! Det är tio gånger värre än öppet baktaleri. GHT 1896, nr 212 B, s. 3.

Till SAOB