SAOL

publicerad: 2015  

balett

bal·­ett [‑et´] substantiv ~en ~er • sceniskt verk med konstnärlig dans; ​hela baletten ⟨vard.⟩ allt­ihop

Singular
en balett	obestämd form
en baletts	obestämd form genitiv
baletten	bestämd form
balettens	bestämd form genitiv
Plural
baletter	obestämd form
baletters	obestämd form genitiv
baletterna	bestämd form
baletternas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

balett baletten baletter

bal·ett·en

substantiv

balett´

1 typ av dans som ut­trycker konstnärligt inne­håll vanligen med spec. rörelseschema och till spec. typ av musik

JFR pantomim

balettdansör; balettdansös; balettmusik; balettsko

dansa balett

○ äv. om en­skilt verk bestående av musik och koreografi

Fokines berömda balett "Eldfågeln" till Stravinskijs musik

belagt sedan 1649; av franska ballet med samma betydelse; av ita. baletto, diminutiv av ballo 'dans'; jfr ur­sprung till 2bal!!

2 grupp av konstnärliga dansare av allvarligare el. lättare typ

operabaletten

i/vid baletten

i baletten

vid baletten

vara an­ställd vid Kungliga Baletten

hela baletten var­dagligtallt­ihop, all­ihopefter upp­vaktningar, press­konferenser och hela baletten kunde den ny­blivna världs­mästarinnan äntligen åka hem

belagt sedan ca 1775

Till SO

SAOB

publicerad: 1899  

BALETT balät4 (balle´tt Weste), r. (l. m.); best. -en; pl. -er.

Ordformer

(balet Klemming Dram. litt. 27 (boktitel från 1643), Swedberg Schibb. 252 (1716) m. fl. balett Meddel. fr. sv. slöjdför. 1894, s. 79 (cit. fr. 1647), SP 1779, s. 29, osv. ballät Wollimhaus Syll. (1649, under bellicrepa). ballet Stiernhielm Cup. (1649; i titeln), O. Celsius Præs. i VetA 1768, s. 18, m. fl. ballett Meddel. fr. sv. slöjdför. 1894, s. 80 (cit. fr. 1647), Bellman 1: 77 (1769), Sundén (1885) m. fl.)

Etymologi

[jfr d. o. eng. ballet, t. ballett, af fr. ballet, af it. balletto, dimin. af ballo (se BAL, sbst.1)]

1) ett slags teatralisk föreställning bestående hufvudsakligen af konstdans efter musik. Acten beslutes (dvs. afslutas) .. med en ballet af 4 dalekarlar. U. Hiärne Vitt. 177 (1665). En Opera, Artaxerxes kallad, .. blef upförd med sina prägtiga Baletter. SP 1779, s. 29. Text till Balletten Hirka, i 2 akter, af Kathi Lanner. (1868; boktitel). Ballett .. utgör antingen en underordnad del af en mimisk framställning, såsom de i operor inlagda balletterna, eller en väsentlig del deraf (komediballett, tragedi-ballett) eller .. är en sjelfständig scenisk framställning, bestående uteslutande af dans, mimik och musik. A. Lindgren i NF (1876). jfr FRUNTIMMERS-, OPERA-, PANTOMIM-BALETT m. fl.

2) (fordom) ett slags af dans o. musik beledsagadt, rimmadt sångspel (vanl. af allegoriskt innehåll). Balet Om thenna tijdzens fantasier. Dantzat i Stokholm, för Hennes Kongl. Majtz .. den 8. Decembris. 1643. Klemming Dram. litt. 27 (boktitel). Then fångne Cupido. Ballet. Som .. Danszades på Stokholms Slott Den 1. Dagh i November .. 1649. Stiernhielm (boktitel). Ballet, Bemängd med Sång Som .. Blef förestält .. i Stockholm dän 6 Febr. 1701. Klemming Dram. litt. 65 (boktitel). O. Celsius Præs. i VetA 1768, s. 18. Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 390 (1896).

3) ridk. ett slags dans utförd af personer till häst. Tur i ridhus-språk .. verkställes till skillnad ifrån ballett, endast af en eller två ryttare. Ehrengranat Ridsk. I. 2: Föret. (1836).

4) [jfr motsv. anv. i eng.] (i sht hvard. o. skämts.) i allmännare anv.: bal, dans. Det klingar musik, / Och ungdomen börjar baletten. Runeberg E. skr. 1: 87 (1853). — i bild, om fientlig sammandrabbning. Det har .. varit en liten ballet igen. Den som bara fått vara med, och svänga om med Österrikarne något litet! Envallsson General S. 2 (1796).

5) balettafdelning (vid opera, teater osv.), balettkår. Vara (anställd) vid baletten. Gå in vid baletten. (Af) premier-dansören Gallodier .. väntade man en balletts formerande. G. J. Ehrensvärd (c. 1775) hos Dahlgren Theatr. 49. Bara Operan kommer i gång igen, så skal jag laga at jag kan komma in vid Balletten. Björn Förf. yngl. 19 (1792). Tjena vid baletten. Meurman (1846). Premierdansör vid balletten. H. Lilljebjörn Hågk. 1: 57 (1865). Elev vid Operans balett i Sthlm. Sv. portr.-gall. 21: 5 (1897).

6) (†) scen l. lokal för baletters (se 2) uppförande. Först nedrefs ”den gambla baletten”, antagligen en mindre lafve. Meddel. fr. sv. slöjdför. 1894, s. 79 (cit. fr. 1647).

Ssgr (till 1, i fråga om ä. tid ofta till 2): (jfr 5) BALETT-AFDELNING03~020. —

-ARRANGÖR~002. A. Lindgren i NF 1: 1488 (1876). —

-DANSARE~200. Estlander Konsth. 287, 288 (1867). —

-DANSÖS~02. —

-ELEV ~02. Wieselgren Bild. 405 (1875, 1889). Lundin N. Sthm 268 (1888). —

-HUS~2. (fordom) byggnad afsedd för baletters uppförande. J. Matthiæ 1: 284 (1658). —

-KLÄNNING~20. E. C. Tegnér Sv. bild. 106 (cit. fr. 1660-talet). —

-KOMPOSITÖR~0002. Schulthess (1885). —

(jfr 5) -KÅR~2. —

-LÄRARINNA~0020. Lundin N. Sthm 270 (1888). —

-MUSIK~02. SP 1780, s. 414. A. Lindgren i NF 1: 1488 (1876). —

-MÄSTARE ~200. person som uppsätter, inöfvar o. leder baletter. Meddel. fr. sv. slöjdför. 1894, s. 80 (cit. fr. 1647). SP 1779, s. 81. Lundin G. Sthm 116 (1880). —

-NUMMER~20, inskjutet i ngn scenisk föreställning. Lundell (1893). Ett balettnummer, som dansas af fröken H. GHT 1895, nr 262 A, s. 3. —

-PANTOMIM~002. GHT 1895, nr 262 A, s. 3. jfr PANTOMIM-BALETT. —

-PJÄS~2. pjäs med inlagd balett. SP 1780, s. 414. —

-SAL~2. Ballett Sahlen här på Slåttet. Meddel. fr. sv. slöjdför. 1894, s. 79 (i handl. från 1647). Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 395 (1896). —

(jfr 5) -STAT~2. sammanfattande benämning på personalen vid baletten. Dahlgren Theatr. X (1866).

Till SAOB